fredag 16 maj 2014

#4: Förvandlingen: Gör om mig!

Förvandlas till den nya skapelsen

Den gamla och den nya människan
Därför besvär jag er för Herrens skull: lev inte längre som hedningarna. Deras tankar är tomhet, deras förstånd förmörkat, och de står utanför det liv som Gud ger därför att de behärskas av okunnighet och är förstockade i sina hjärtan. Utan någon skamkänsla ger de sig hän åt utsvävningar och lever ett alltigenom orent och själviskt liv. Men så är det inte med er. Ni har lärt känna Kristus – såvida ni nu har hört om honom och undervisats om honom efter den sanning som finns hos Jesus. Därför skall ni sluta leva som förut; ni skall lägga av er den gamla människan, som går under, bedragen av sina begär. Se till att ni förnyas i ande och förstånd och att ni klär er i den nya människan, som har skapats efter Guds bild, med den rättfärdighet och den helighet som hör sanningen till. Ef 4:17-24
Därför ber jag er, vid Guds barmhärtighet, att frambära er själva som ett levande och heligt offer som behagar Gud. Det skall vara er andliga gudstjänst. Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt
. Rom 12:1-2

Gör om mig – har de som tema i ett caféprogram i teve. Det är kyrkans budskap. I teve blir det en ny frisyr, nya kläder, en modernare look. Vad blir det av oss i kyrkan? I mötet med GUD?

Låt oss först konstatera att det INTE handlar om att vi ska bli något som vi inte är. Det är precis tvärtom: Vi förvandlas till att vara det vi innerst redan är. Vår äkta människa – som GUD redan ser genom sin kärleks kors – bär vår sanna identitet.
GUDs restaurerade Skapelse – med Jesus på korset – är denna nya identitet som finns tillgänglig för oss, som det tar ett liv – minst – att identifiera oss med (eller förvandlas till). Mitt i den historiska grushögen står det kors som omstartade världen, som nu ännu väntar på sin "förlossning" i Mänsklighetens och i mitt liv: Gör om mig.

(Det finns en intressant relation mellan orden helig – kärlek – fullkomning (särskilt hos Paulus). De återspeglar GUD men läggs som en idealmatris över människan: Detta är vad vi kan bli och därmed redan i realiteten verkligen är.)

Jag har beskrivit tron som kunskapens syster. Vi står liksom i ett bibliotek, sprängfyllt med kunskap. Men alla denna kunskap gör oss inte klokare, inte förrän vi lyfter ner en bok, läser och integrerar den kunskapen med oss själva. Som med tron. Som bärs till oss genom årtusenden, och först då vi relaterar oss till den, integrerar den med oss, träder vi in trons stora samspel med GUD.

Det är en re-make av format: Förnyas i ande och förstånd. Det handlar om hjärta och hjärna: Det är inte lite som "krävs" av oss. Hos Paulus knyts det just till begreppet Den Nya Människan. Den ges oss. Samtidigt kräver den vår anpassning. Den är samtidigt färdig, men kräver sin integration i vår tanke, vår erfarenhet och i vår praktik.



PROVDOCKAN


Idealmåtten på insidan.
Skräddaren sliter
med modellen.

Mera van vid yttermått.
Men nu måste han ställa om.

Mäta inre mått,
klippa varsamt med saxen,
trä tråden på nålen,
kasta lösa storstygn –

ändringsbenägna.



#4: Gör om mig
– Förnyas i ande och förstånd: Umgås med GUD och ta intryck, låt tron prägla din tanke.
– Ändringsbenägenheten kan vara en nyckel. Vi går alla vilse, men kan hitta rätt.
– Genom förnyelsen av vår tanke, kan vi lära oss se, och leva i, GUDs vilja.
– Pröva nya perspektiv. Igen och igen.
– Ta strid med destruktiva drag i din personlighet. Utmana dig.


Inga kommentarer: