Embryo till en Påskdagspredikan...
Jesus är helt bestämmande, inte bara för kristen tro, men för människans hela liv. Han visar vägen, är vägen och går med oss den vägen. Vägen, sanningen och livet.
Det är viktigt att vi nu öppnar påskägget. Det är inte söta karameller för vår inre tro, att stoppa i sig då och då. Det är det nya livet som bryter igenom. Det helt förvandlade livet som gått genom mörkret, lidandet, kampen, sveken, förnekelsen, till ljuset ur den tomma gravens öppning, och livets helt nya förutsättningar. Min Fader, er Far. Min GUD, er GUD, sa Jesus.
"Han är inte här"
inte där han var lagd
inte längre,
livets Mästare hade passerat gränsen
för det rimliga
"Han har gått före er"
gått längre in i livet,
hunnit undan förföljarna
som stannade i sin död
då porten till evigheten
svängde upp på vid gavel.
"Du död, var är din udd.
Du död, var är din seger?"
Petrus sprang till graven.
Den var tom.
Dagen var nu fylld
av det liv han nyss förnekat.
(Ur Dikter för Kyrkoåret, 2014, del av sviten Graven)
Han har gått längre in i livet. Vart går vi?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar