Himmelsfärdsdagen
MOT SKYN
Sedan jag var liten
har jag sett dem
på berget
med vridna nackar
stirrande mot skyn,
åter hade det tagit slut,
de nervösa sista dagarna
repriserades i en slinga
åter och åter,
som om någon
ville riva i deras sår,
nu mera punkt än någonsin,
vridna nackar mot ett osannolikt slut
på en lika otrolig vandring,
mitt i tiden nu en tom himmel, blå
examensdagen närmade sig
skulle de tre årens vandring
orden, borden, jorden, hjorden
nu grönska i ett lärjungaskap
med efterföljd, eller dödens död?
De vridna nackarna
visste ännu inte svaret
de vägde framtid mot dåtid
och balanserade
på gränsen till sin egen
undergång.
(PA Sahlberg, från boken Poetisk teologi, 2014)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar