JERUSALEM – en spegel för vår lojalitet
Bibelns berättelse om Jerusalem – staden nämns 800 gånger i Bibeln – är en källa för historiska anspråk som spelar roll ännu idag, och för religiösa överväganden som ser ytterst tänjbara ut, liksom för politiska ställningstaganden som påverkar dagens konfliktbild i Mellanöstern. Den verkliga staden, belägen 700-800 m.ö.h., vävs samman med metaforen Jerusalem, främst hämtad från teologiska tydningar av Bibelns budskap. Det är denna täta matta av tolkningsmönster som den här boken beskriver. I denna kontrapunkt är den ena stämma de viktigaste historiska skeendena under hela 4 000 år, den andra stämman är allt det som staden symboliserar, inte minst i den religiösa kontexten, främst inom judendomen, men också för alla kristna och muslimer.
Min tes i boken är att alla dessa anspråk i sak blir obegripliga om vi inte först förstår vad som är det bärande ackordet i stadens långa berättelse. Boken berättar dessa parallella, och invecklade, berättelser i en lång kronologisk räcka, i ett urval som främst tar sikte på Bibelns berättelse och de följder det har gett, inte minst inom kristendomen. Jag menar att vi har god anledning att spegla vår egen tro i bilden, eller i bilderna, av Jerusalem. Då infinner sig en spännande och dynamisk bildserie som i sig rymmer en mängd olika nyanser, inte minst mellan den konkreta staden och de mer tänjbara metaforerna, eller symbolerna. Hur långt kan vi hålla fast vid den fysiska staden, med sin långa historia, nutid och framtid utan att förlora sikten? Och i hur lång utsträckning kan tolkningarna, i praktiken, utan att vi därmed förlorar själva anknytningen till den konkreta staden?
I boken inleder jag med att sätta staden i sitt, eller kanske mitt sammanhang. Med några vitala och centrala bibliska berättelser försöker jag komma bakom den mer bombastiskt berättade historiska och politiska berättelsen. Vilken roll kan rimligen en fysisk stad, eller land, eller folk, egentligen spela i trons skuggrika landskap? Hur ska vi bedöma motsättningen mellan de bibliska återupprepade berättelserna om löftet till inbyggarna om en evig stad, en tron åt GUD, ett välde som aldrig ska ta slut och de historiska fakta som talar ett rent motsatt språk? Av de historiska berättelserna ser vi hur gång på gång bandet mellan inbyggarna och staden brister, eller allvarligt sätts i fråga, under förföljelse, deportation, exil, och raserandet av staden med templet. Den långa kärleksaffären mellan det judiska folket och Jerusalem är en enda lång kedja av avbrott, ofrivillig utvandring och återkomster. Också den kristna kyrkan uppvisar denna intermittenta historiska relation. Muslimsk överhöghet drabbades även den av ideliga avbrott.
Stadens namn kan tydas som fredens stad. Det hebreiska Shalom och arabiska Salam ser ut att bo i hennes namn. Men ofred har rått. Idag står staden mitt i den konflikt som levt med en s.k. fredsprocess så länge någon minns. Och tre religioner försöker var för sig hävda sin exklusiva rätt till henne. Efter en rask historisk marsch genom fyra tusen år kommer jag sedan till den grundläggande fråga som motiverat mig att skriva boken: Vad är Jerusalems budskap? Jag tror att det hänger samman med hur vi faktiskt läser Bibelns texter, och ytterst hur vi läser de berättelsernas metaforik och dess verkliga kärna. Vi behöver också fundera över Nya testamentet som i fem bibelverser plötsligt börjar tala om ett himmelskt Jerusalem. De ser ut att hämta inspiration till denna omläsning av Jerusalem i profeten Jesaja, inte minst i de avslutande kapitlen, men NT driver metaforiken mycket, mycket längre. Görs det efter Jerusalems fall år 70 e.Kr.? Och är i sak detta himmelska Jerusalem något annat än symbolen Jerusalem på jorden? Paulus hoppades ju att efter den sista missionsresan få vittna om sin tro i Jerusalem, men tvingas göra det som romersk fånge, och till slut vädja till kejsaren i Rom och därför transporteras dit. Till sist för jag min argumentation i hamn med Pilatus ord: Ecce homo, men kanske tar du därifrån båten till en helt annan destination.
Vi speglar oss i bilden av Jerusalem. Vad ser vi? Det är min stora fråga. De svar jag funnit berättar jag om i boken, och i åtta predikningar i Emanuelskyrkan i Kungsbacka, hösten 2016. Boken kunde blivit mycket längre. Snarare kan den nu utgöra en startpunkt på en lång resa. Och kanske finns det viktigaste budskapet, som oftast, mellan raderna.
PA Sahlberg
november 2016
JERUSALEM – berättelsen om lojalitet,
138s, 2016
150:- + porto
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar